|
HAITI ek HONDURAS: Aret cou militer ek okipasyon
Haiti 2004 Prezidan Jean-Bertrand Aristide ki finn eli, fine forcé rent en exil par cou militer americain ki finn gayn backing Canada ek la France. Dé mois apre ban troup l’ONU finn okip Haiti. Zot finn viol boku dimun, parmi ti ena bann zenfan. Aktivis ban drwa humains, Lovinsky Pierre-Antoine finn disparet en 2007.
Honduras 2009 Prezidan ki finn eli, Manuel Zelaya finn etre rétiré depi pay la par larmé. Bann dimun par miliers finn desan dan lari pu demann ki li reinteg so post. Sa cou la finn condané par entyer lemond. Zelaya finn retourné en secret, ek finn pran refiz dan lambassad brazilyen dan Tugucigalpa ki capital Honduras.
KIFER? HAITI & HONDURAS ena salair pli minim ki ena, ek zot finn definir nivo pu salair esclavaz dan larezyon- depi bann ateliers de lamizer ziska prodiksyon banan. Aristide ek Zelaya finn fer ban miltinasyonal enrazé kan zot finn ogmen salair minimum ek zot finn depens pli boku la monai dan sekter la santé ek ledikasyon.
KUMA ? Lamérik finn finans bann grup paramiliter ek bann ONG pu opoz Aristide dan HAITI. Lamérik ek lizrael finn travay ensam ek de pres ar larmé dan HONDURAS, pendan ki ban kamarad Clinton finn koz en faver sa cou-la. Media internasyonal finn censor la vérité alor ki ban propagandist tel ki Rory Carroll (Guardian) finn calomier ban gouvernman ki agir independamment de lamerik, l’IMF ek la banque mondyal.
ASTER KI P ARIVER ? HAITI enkor en okipasyon ek Aristide enkor en exil. Ban mobilizasyon popiler apé continyer deman so retour. Dernier fwa ki zot ti fer sa ti le 3 Novam pu mark 13eme laniverssair Fanmi Lavalas, Aristide so parti. Pli boner dan lané lepep finn boycott elecsyon ki exclir Lavalas- net 3% ki finn voter ! Bill Clinton, L’ONU so lenvoy specyal fine demann a tou prix ‘development’ pli boku bann ateliers de lamizer.
HONDURAS depi cou la, boku dimun finn mort, finn etre detaini ek torturé ek parmi ti ena bann zenfan. Larmé finn collectivemen viol boku madam. Ban lopital finn etre perkizisyoné. Lamerik so laccord ki li finn negocier ek signer la semen derniere finn tombé kan gouvernmen coup finn refiz reintegre Zelaya. Lokipasyon militer ek rezistance lepep apé continyer. Le 29 novam pu ena enn electyon pu ki fer cou la gagn imP legitime. Zelayanm apé demann enn boycott. Lapli par gouvernmen, mé ban gouvernmen amerikain, finn acsepter pu pa reconet sa elektyon la.
Azout ou nom a : Enn apel a ban gouvernman lamerik latine pu aret colabor ar coup letazuni dan Haiti www.globalwomenstrike.net/Haiti/signletterhaitihondurasendoccupationoct09.htm
Lovinsky Pierre-Antoine, li coordinater Fondasyon 30 Septanm pu ban survivan ki finn pass par tou les dé cou militer cont Preziden Aristide. Li enn partizan pu ban cki enn ena tigit, a comencer par ban madam ek bann zenfan lari. Lovinsky finn etre kidnapé le 12 Aout 2007, 2 semen apres ki li finn anoncer ki li pu poz candida dan electyon Senat Haiti. Ban grup populair finn tenir ban vizil hebdomadaire pu demann so retour ek retour Aristide.
Appel Urzen : En 2008 Haiti finn etre devasté par bann cyclones consekitif ek li pa finn rekipéré. Pu fer enn donasyon dan projet survi en Haiti, Contacté : (020)74822496 womenstrike8m@server101.com. Oken ONG na pa pran kit coűts administratif
|